Många frågar en här nere vad som är typiskt svenskt? Jag klurar och klurar och vet inte vad jag riktigt ska svara. Jag har dragit allt mellan Pitepalt och midsommar och däremellan köttbullar, ligonsylt och potais. Men svenskt? Potatisen kommer ursprungligen från sydamerika men de övrigt nämnda borde väl klassas som svenskt?

Det roliga är efter att nu har bott utomlands ett tag så märker jag att det är de små sakerna som jag verkligen saknar. Jag saknar en osthyvel att varje morgon kunna hyvla en tunn hushållsostskiva och lägga på mackan. Jag saknar dem där svarta och röda dödskallarna(hur patetiskt det nu än låter så satt faktiskt jag och Vicky och diskuterade godissorter idag på msn- hur förstörd kan man inte bli?). Jag saknar att kunna gå till lösvikshyllan och kunna fylla en egen godispåse(jag som inte ens brukar köpa godis så ofta men här saknar jag det verkligen). Sedan saknar jag leverpastej och blodpudding, jag är inte knäpp jag lovar men det är såå gott! Men är det svenskt? Här nere är iallafall våran kära prinsesstårta svensk. Den heter nämligen "Schweden Torte" och säljs i de flesta mataffärer och konditorier här. Bastu var det någon som frågade mig om det inte var svenskt. Ja, på ett sätt är det väl svenskt men traditionen med bastu är väl ändå finsk?

Sedan på tal om svenskt har den svenska nationalsången ekat i vårt omklädningsrum några gånger. Verkligen tur att dem inte förstår någonting, annars skulle dem höra hur hemskt det låter när jag sjunger ;) Men det som faktiskt är mest intressant utav allt är att man inser hur mycket man faktiskt uppskattar sitt hemland. Borta bra men hemma bäst som man brukar säga stämmer verkligen. För hej, jag saknar att äta korv med bröd..jag menar korven i brödet..och inte en korv i en pappåse och en brödbit i handen? Schweiziskt? Ich denke so!